Starfitters Hestblogg

Ramarna för inlägget begränsas till deras förslag om hur vi ska få en bättre invandrarpolitik.

Förslaget är följande:

• Begränsa asyl- och anhöriginvandringen till nivå likt våra grannländer.
• Effektivare integrering av invandrare.
• Stoppa anpassningen till andra kulturer.
• Stöd åt kvinnor under religiöst förtryck.
• Skärpt krav för medborgarskap, bl a språkkrav.
  
  

Deras förslag grundar sig på tesen att vi har legat på en för hög volym av invandring under kort tid som gör att vi inte har kunnat intergrera dessa i samhället på ett vettigt sätt utan istället splittrat samhället även utanför de traditionella ekonomiska klyftorna och samhällsklasserna.

De vill genom en begränsning istället ge de invandrare som kommit hit den hjälp som behövs för ett drägligt liv och att de även snabbt kan bli en fungerade kugge i den svenska samhällsmaskineriet.

Vad är nu min åsikt och tanke med detta inlägget. Jo att istället för att ta ett direkt ställningstagande analysera punkt för punkt om deras förslag och ge min syn på det.

1. Det ter sig ostridigt att den invandrarpolitik som vi ser tillbaka på inte har varit lyckad. Medan den i våra grannländer inte har medfört samma svårighetsgrad av problem. Våra samhällen är snarlika till sin funktion och fundament, det vore väl då logiskt att begränsa skadan på samhällsekonomin genom att ta till oss av deras exempel och metoder. Den moraliska frågan av humanitärt slag om att folk från områden med krig behöver hjälp är det inte någon som bestider, inte heller SD även om de menar att denna har blivit en öppning för personer som inte är i akut hjälp att dra nytta av vårt välbyggda välfärdssystem.

Hur sker då denna begränsning i praktiken?

Då hoppar vi till punkt 5 av förslagen.

5. Som lagen ser ut i dagsläget så regleras medborgarskapet av Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap där det stipuleras att man blir svensk medborgare om

Dessa lär dock i praktiken vara oväsentliga då den invandring som medför problematik är den som baseras på ett tidigare beslut om permanent upphållstillstånd och även tidigare former av tillstånd att ha landet som sin hemvist under en bestämd/obestämd tidsperiod.

Jag får dock anta att det är i det senare skedet som SD vill att ett språktest ska genomföras, dock tror jag inte de riktigt har tänkt igenom att en person mer permanent uppehållstillstånd faktiskt har väldigt snarlika rättigheter som en svensk medborgare med undantag för tex rösträtt. Som i förlängningen kanske inte är så bra att hålla dessa människor kvar i utanförskapet som är en konsekvens av att inte ha möjlighet att påverka samhället politiskt.

Så på denna punkten förstår jag resonemanget med att det är väldigt viktigt för någon som ska bli medlem att förstå språket för att på ett effektivt sätt intergreras i samhället och att deras humankapital kan tillgodoses fullt ut (Se exempel läkare som inte kan språket men har sakkunskap)

Dock kanske det istället skulle vara ett bättre förslag att ha någon form av obligatorisk undervisning under de tidigare staderierna av uppehållstillstånd hellre än att begränsa en mängd personer i ett lång gånget men mellanstadie som fortfarande är väldigt känsligt sett ur segregationssynpunkt.

2. Har väl behandlats något ovan även om man kan ta sig ett tänk på hurvida bostadssituationen ser riktigt rätt ut för invandrare i dagsläget. Rosengård, Bergsjön osv är bra exempel på där den har misslyckats och man istället bygger problemen på hög istället för att ta tag i dem på ett tidigt stadie. Sådana misstag tar generationer att reparera...

Även om bostadsmarknaden i Sverige utan stort kapital (se: hyresrätt) är relativt begränsad och reglerad finns de ju redan insatser som är för att hjälpa de lägre samhällsklasserna. Varför då inte ytterliga anpassa dessa regleringar efter en växande samhällsklass som är av yttersta vikt att på ett smidigt sätt tillgodose de basala behoven.

I praktiken skulle detta kunna göras på ett mängd sätt men ett som jag har snubblat över när jag läste lite C-uppsatser på området för att skriva min B-uppsats var en med titeln "Ägarlägenheter som ett medel mot Malmös segregation". Finns många sätt att göra, att kombinera men det viktigaste är att göra något alls istället för låta problemet akumuleras.

3. Vid denna punkten tänker jag personer främst på exempel som att ta bort nationalsången på skolavslutningar och dylikt. En punkt där PK Sverige visar sin svagaste sida i räddsla att uppröra ett fåtal individer.

Politiken styrs av majoriteten och Sveriges politiker måste bli påminda om att inte bry sig om en liten majoritets irrationella utspel.

Rent generellt ska ju det Svenska samhället vara liberalt och varje individ ges sin personliga frihet såväl i agerande (inom rättsliga ramar) som religionsfrihet men att börja anpassa fundamentan i samhället för att tillgodose andra kulturer är vi rätt ensamma om.

Min personliga åsikt angående Sverige som land så har jag inga som helst starka känslor. Det är självklart ett av världens bästa länder att leva i, ska skatta mig lycklig att vara född här, men några nationalromantiska känslor känner jag inte. Begreppet med stater är i mitt huvud blott en konstruktion som funnits så länge att människor ser den som naturlag.

4. Kvinnor i alla patriakaliska samhällen har genom historien varit mer eller mindre förtryckta, att Sverige ligger i framkant är något vi ska vara stolta över även om jag är långt från militant feminist så är det en självklarhet att stöd till en utsatt grupp (i detta fallet kvinnor, främst från andra kulturer) är viktig.

Att däremot tro att en kvinna är förtryckt för att hon bär en slöja, det är bara ett bevis på okunnighet.

För att dra paralleler till prositution (som jag är för inom vissa ramar) så ska inte en personlig frihet att göra något förknippas med den grupp som gör samma sak fast under tvång.

 

Religion ska vi inte ens tala om.

Religiös doktrin ≠ praktiserandet av samma religion. Någonsin.

För att komma till rubriken så står jag inte fullt bakom alla argument som först men jag tror att SD kan medföra en allmännytta genom att uppmärksamma de övriga partierna (som är livrädda för kontrovers) på att invandring är ett ämne som inte är tabu att tala om och som stora delar av befolkningen är missnöjda med, detta inkluderar invandrarna själva till en viss utsträckning.

Så visst är de en nyttig polemik mot den så försiktiga politik som Sverige fört under många år och som oförändrad man medföra stora samhällsproblem, såväl ekonmiska som "kvalitetsgrundande".

(Kom inte på ett bättre ord då jag börjar bli trött)

 

 

Imorgon skriver vi om något mer lättsamt som knark eller katter.